Skratta eller gråta?

Jag tycker det är läskigt nu då barnen är så "klättriga".
Men det är ju så kul att se hur nöjda de blir på sig själva när de klarar nya mål.
Det gäller för mig att ha is i magen så att jag inte springer kring dem som en hönsmamma, vill ju inte att de ska bli rädda för att testa och försöka nya saker.
Förhoppningsvis lär de sig av sina fall och blir mer försiktiga då de är som mest våghalsiga.
Men ibland vet jag inte om jag ska skratta eller gråta då de fallit.
Som idag då Sanna ramlade ner mellan bänken vid fönstret (den som hibiskusen står på) och stora blomkrukan i hörnet där porslinsblomman växer från.
Det såg så ömkligt men så sött ut då hon ligger fastklämd där med ena benet uppe på bordet, kroppen mellan bänken och krukan och ansiktet i blomjorden.
Stackarn gråter av frustration, tror vi, av att inte kunna komma upp.
Självklart är jag snabbt där och hjälper henne upp men kan inte glömma den komiska bilden.
Tycker synd om stackars Sanna så klart och försöker hålla masken och inte skratta utan koncentrerar mig på att trösta henne istället.
Hon satt kvar länge i min famn.
Men sen var det som om ingenting hänt och hon busade på som vanligt.
Först senare på kvällen då M-P skulle byta på pyjamas så visade det sig att hon gjort sig illa värre än vi trott då hon fått ett stort blåmärke på ryggen!
Stackars liten...
En annan sak jag har svårt för är när William, eller Sanna för den delen, blir så där jättearga som om världen går under bara för att de inte får göra som de vill eller leka med vad de vill.
Häftigt temperament de har, undrar vem de ärvt det ifrån... hihiii...
De ser ju såååå söta ut då ansiktet skrynklar ihop inför skriken och man nästan ler åt det då de är ju helt underbara.
Självklart ler jag ju inte på riktigt, bara lite inombords...
Annars har dagen varit rätt så lugn.
M-P tog barnen på en lång promenad, han gick i hela två timmar medan barnen sov gott.
Själv åkte jag iväg och jobbade.
Skulle bowla med ungdomsgruppen idag och sedan åt vi asiatisk mat.
Kvällen avslutades med Taizé-mässa i Valsta kyrka.
Trevligt var det även om vi inte blev så många som följde med.
Nu ska jag strax fortsätta gå igenom lite lådor och se vad mer som kan köras iväg till förrådet istället för att ta plats här i lägenheten.
Förrådet börjar bli lite fullt så måste väl ta och rensa där också vid tillfälle.
Vill inte ens tänka på det än, M-P har föreslagit en molotovcoktail men jag är inte riktigt med på noterna där inte.
// Sargit