Efter att barnen vaknat från sin tupplur och de fått lunch i sig och kläder på sig, åkte vi iväg till Upplands Väsby.
Jag hade planerat att vi skulle hälsa på några gamla studie kamrater som jobbade i Fresta församling och passande nog hade de öppen förskola på eftermiddagen idag.
Men det blev en liten mellanlandning på M-Ps jobb då unge herr William protesterade högljud en bra bit i bilen.
Så det var bara att stanna till och lugna den hysteriske sonen.
M-P ville visa upp sina barn då vi ändå var där på parkeringen så korta stoppet tog nästan fyrtio minuter.
Men trevligt var det tyckte barnen.
Till slut kom vi till Öppna förskolan i Bollstanäs församling.
Mina vänner blev väldigt överraskade och glada att se oss.
Här hugger William in på sin majskrok efter mellanmålet.
Undrar vad han tänker på? Båda barnen fann sig snabbt i den nya omgivningen.
Sanna började krypa iväg från mig nästan så fort jag satt ner henne på golvet.
Och vilken fart hon hade. William tätt efter.
Skönt med nyfikna och sociala barn.
Sanna hade fått syn på ett stort trätåg som en äldre pojke lekte med, men hon gav sig inte utan fortsatte jaga tåget.
Pojken hade överseende med henne som var liten och körde försiktigt tåget förbi Sanna.
William var väldigt intresserad av gåvagnen, men mest av att försöka ställa sig upp med hjälp av den.
Sanna hade flera leksaker att välja på men av alla ting så var dörrstoppet den mest spännande!
Länge undersökte hon den och då ett annat barn (tre år kanske) tog den och visade vad den var till för, blev Sanna nästan arg men vågade inte göra något.
Men så fort pojken gått vidare så var Sanna snabbt vid dörren och tog tillbaka dörrstoppet.
Då det var dags att åka så gick jag iväg för att hämta ytterkläderna från vagnen.
På väg tillbaka till barnen möttes jag av två rymlingar...
Hemvägen somnade båda barnen innan vi lämnat Upplands Väsby och de sov gott ända tills vagnen rullades in genom lägenhetsdörren.
Hehe, så typiskt. Här köper man leksaker för flera tusen och så är dörrstoppen det roligaste! :-)
SvaraRaderaJepp, konstiga barn är ;-)
SvaraRaderaMen vadå, själv lekte man ju med kottar och stenar i skogen ibland... Låter som man växte upp i stenåldern, men det var faktiskt mer lockande ibland än alla de leksaker man hade.