Familjeläger 27-30juli - del 1

På måndag morgon bar det då iväg på barnens första läger.
De var då betydligt yngre med sina 6 månader, än vad jag var på mitt förstra läger...
Jag hade packat bilen färdigt kvällen (natten) innan så det var bara barnen och vagnen som skulle packas in.
Jag valde att ta egen bil fast det annordnades bussresa ut till Åkerögården.
Lättare då jag var själv och hade två barn och en massa packning.
Faktiskt inte så mycket jag inte hade användning för i slut ändan som jag trott.
Packade med tanke på att hellre lite för mycket än att sakna något då man är borta.
Väl framme så lastade jag ur bilen i den stuga som jag och barnen skulle få dela med Lina, Elin och Emma, som också var med på lägret.
Sen var det dags för lunch, men jag kom lite sent då jag passade på att mata barnen i stugan inann dess.
Så här glada och nöjda är barnen då de inte längre behövde sitta i bil eller vagn.
Efter lunchen var det "lära känna varandra" lekar nere på ängen.
Jag och barnen tittade på och det dröjde inte länge innan det kom hjälpande armar som gärna bar runt på Sanna och William, så de inte behövde vara utråkade i vagnen då mammas armar inte räckte till.
Sanna verkar trivas bra hos Carina, en av mammas kollegor.Men snart så tog tröttheten över och Sanna somnade gott i friska luften i sin vagn.
William kunde inte få ro i vagnen så jag tog honom i BB-tain och där somnade han fort.Upptäckte att jag glömde bort kameran väldigt ofta.
Då vi kom hem hade jag mest en massa sova bilder på barnen, men jag lovar, de har gjort annat än sovit även om det inte verkar så på bilderna...
Här tar de en eftermiddagslur på mammas säng (soffa).På tisdag skedde något som sker vart fjärde år OS.
Så även nu, då detta var fjärde året som lägret annordnades.
Som jag redan nämnde förut så var det jag som startade familjelägret då jag studerade till församlingspedagog. Då skulle man planera och om möjligt genomföra ett projekt i församlingen och efter mycket tänkande kom jag på att det faktiskt saknas något för hela familjer, vi har ju aktiviteter för olika åldersgrupper som lågstadiet, mellanstadiet, ungdomar, körer för olika åldrar, olika grupper för vuxna och så klart öppen förskola för föräldrar med små barn.
Men inget som var inriktat för hela familjen (förutom gudstjänster).
Det blev så lyckat och uppskattat att vi har fortsatt med familjelägret sen dess.
Det är känns faktiskt roligt att det har fortsatt.
Detta år får jag ju ett annat perspektiv på lägret då jag är med som deltagare istället för att vara lägeransvarig eller ledare...Olympiaden verkade vara en väldig rolig aktivitet där förälder som barn och ungdom deltog, med förberedelser och sedan tävlingen i olika lag.
Mottot var att; det viktiga är inte att vinna utan att delta och ha roligt!
Har inte riktigt koll på alla olika grenar då jag satt mest och tittade på lite slött, då barnen inte var så intresserade av vad som pågick och tyckte att drömmens värld var mycket intressantare.
Sanna vaknade före William och var en glad liten tjej som inte verkade vilja missa något som skedde omkring henne.
Matning igen, och då var det bra med hjälpande händer så barnen inte behövde ligga i vagnen och bli matade. Sanna fick hjälp av Sussanne (hon som sedan körde hem oss).
Efter att jag matat William så fick Eva, som är diakon, chansen att hålla honom.
På efter middagen tog jag en promenad ner till stranden som låg knappa tio minuter bort.
Sanna somnade så fort vi kom ut ur skogstigen, på vägen till stranden då det guppade rejält på grusvägen.
Visst ser det rofyllt ut.
William däremot vägrade sova igen, så jag tog upp honom i famnen och satt där och tittade på de badande ungdomarna som också var med på lägret, och som inte verkade bry sig om att vattnet var kallt. Själv tycker jag att det ska vara minst 35grader i vattnet om jag ska bada (hihiii)...
William somnade till slut i min famn, finns det något så mysigt som en sovande bäbis i famnen...Roade mig med att ta lite udda bilder på fötter, öron, händer m.m.
Bilden nedan blev faktiskt rätt så lyckad.
Då vi kom tillbaka från promenaden så fick jag chansen att vara lite kreativ.
Det pysslades altartavlor med små stenar, stora stenar och pärlor m.m.
Men då det började regna så fick vi flytta inomhus och fortsätta vara kreativa där.
Sanna och William fick leka på filtarna som mamma så klart kommit ihåg att ta med, men det dröjde inte länge innan de fick sällskap.
Elin dök också upp och satte igång att göra en altartavla till sig själv, och sedan en till Emma så klart.
En fin bild på Lina och Emma. Så mysigt det ser ut.
Jag ska ha en sådan ringsjal vid nästa inköp har jag bestämt.
Fortsättning följer...